Pages

tisdag 29 januari 2008

Det här med ersättning.

På BB och MVC pratades det gärna om att ersättning inte var något bra och att bröstmjölk var det enda rätta. Både Robin och jag (men speciellt Robin) kände pressen att inte ge Isadora något annat än bröstmjölk. Så när Isa inte gick upp i vikt och det inte fungerade med bara amning så gav jag upp och köpte ersättning. Robin var väldigt tveksam - fram till dess att han fick mata vår dotter. Då smälte hans hjärta och det kändes inte lika hemskt att ge Isa något annat än bröstet.

Ersättningen har gjort att Robin kan vara den som matar på natten, vilket underlättar väldigt mycket för mig. Dessutom vet vi exakt hur mycket Isa får i sig, vilket ju är omöjligt vid amning. Men tro nu inte att vi bara ger henne ersättning. Jag tycker att det är mysigt att ha Isa vid bröstet och alla vet vid detta laget att bröstmjölk är nyttigt för bäbisar. Men jag tycker inte att vi ska snöa in på att ersättning är något dåligt och amning det enda rätta.

För oss fungerar det jättebra att kombinera amning med ersättning, men för andra kanske det inte fungerar alls med amning, som för min svägerska. Inte mår Izabelle sämre än Isadora bara för att hon inte fått bröstmjölk.

Så gör det som känns rätt för er. Vill ni helamma och inte ens tänka tanken på ersättning - bra för er! Men orkar ni inte amma eller har problem med att få till bröstmjölken så känn ingen skuld över att ni kör med ersättning. Ert barn mår bra ändå, så det så.

mh.

Hon finns på riktigt!

Idag fick vi bekräftelse av skatteverket att vår lilla flicka finns och har namn och personnummer. Så nu finns det en liten Isadora Maria Robin Högrelius, född 080114. :D
Välkommen ;]

Nu ska jag ta och äta lite soppa, sen ska vi bege oss ner till pappans jobb!

mh.

Första BVC-besöket.

Fick en kommentar från en kvinna som berättade att hon hade känt precis som jag när hon hade fått sin barn, och det känns så skönt att veta - så tack för din kommentar! Jag tror att det är många kvinnor som känner likadant första början, att allt inte alls det är så "perfekt och underbart", men vågar inte säga något annat av rädsla för att låta som en dålig mamma. Vi kvinnor har ett slags inbyggt dåligt samvete som måste bort - därför räds jag inte att skriva hur jag upplever mitt mammaliv.

Två nätter i rad har Isadora bestämt sig för att vara vaken och låta en hel del. Jag börjar känna mig rätt utmattad eftersom jag inte har sovit mer än 2-3 timmar. Det är nästan att jag inte orkar amma utan känner att det är lättare att ge ersättning. Det tar nämligen väldigt mycket på krafterna att ha henne hängades vid bröstet, och dessutom väldigt ofta eftersom hon måste gå upp i vikt. Jag har inte skrivit det innan, men Isa har gått ner lite för mycket i vikt. Hon sattes på intensivamning plus ersättning för att gå upp i vikt, och idag skulle vi få se om det gett resultat.

BVC-tanten var jättesnäll och fin mot Isadora, och jag trivdes väldigt bra i hennes sällskap. Skönt! Först vägdes vår dotter och det visade sig att intensivamningen och ersättningen gett resultat. Nu väger hon bara 20 gram mindre än när hon föddes, så förhoppningsvis går hon över gränsen inom ett par dagar. Dessutom har hon vuxit 1,5 cm! :D

Idag ska vi ut och köpa en present till Isadoras kusin Izabelle. Hela familjen ska träffas den 9:e i sthlm vilket ska bli sååå roligt! Vi har inte träffat Izabelle än, och hon är ändå 4 månader gammal. Det blev ju så eftersom jag var jättegravid när Izabelle kom, och de bor i Gävle. Det fanns liksom inte tid eller hälsa att åka dit eller för de att åka hit. Men nu så! :]

Nehepp, nu vill inte lilla damen vara tyst längre så det är dags att amma lite!

mh.

måndag 28 januari 2008

2 veckor.






Det är märkligt det här. Vår underbara Isadora är 2 veckor idag, och tiden har gått så snabbt... men ändå inte. Det känns som att hon alltid har funnits med oss, men att det var som igår hon kom ut från min mage alldeles blå och kladdig av fosterfett.

Den första veckan var ett rent helvete. Ja, så var det faktiskt.
Jag kände inte den där fantastiska lyckan, den stora kärleken och bla bla bla. Det var jobbigt, hemskt och inte alls roligt. Jag var livrädd att göra något fel, och när Isa skrek så kände jag mig mest oduglig.
"Vad har vi gett oss in i?", var tanken som kom upp väldigt ofta, samtidigt som jag grät och grät och grät. Stackars Robin fick trösta både dotter och hustru samtidigt som han också tyckte det var kämpigt.
Men det var första veckan!

Kärleken som jag känner för vår dotter är obeskrivlig. Det går inte att sätta ord på känslorna, mer än att jag skulle dö och döda för henne. Det här lilla livet är den mest fantastiska lilla varelsen jag träffat. Hon är så liten, men så stark. Hon ska växa upp och bli en "riktig" människa. Just nu är hon beroende av sin mamma och pappa, men om inte allt för många år så kommer mamma och pappa vara pinsamma och jobbiga. :P

Tiden går så snabbt, och det gäller att ta vara på den här första tiden. Jag njuter äntligen! Jag njuter av att vara mamma. :]

Hon ligger bredvid mig nu, efter en lååång jobbig natt, och vilar. Lill-skiten ville inte alls sova i natt, utan låg bara och bubblade och gnällde hela natten. Allt som allt fick vi kanske 3 timmars sömn. Stackars Robin jobbar ju, så för honom är det värst. Jag kan åtminstone sitta här och försöka vila öronen och kroppen.

På tal om Robin...
Underbara, fina Robin. Den människan är som skapt för att vara pappa. Han är helt otrolig med Isadora. Så öm och fin, och kärleksfull. Hur han håller henne, och tittar på henne.. så stolt. Det är fantastiskt att se. Jag är så otroligt tacksam och lycklig. Han har längtat så otroligt mycket efter barn och att äntligen få se honom med sin dotter.. well, jag blir tårögd bara jag tänker på det. Han är verkligen världens bästa pappa. :]

Nu ska jag ta på mig lite kläder medan Isa fortfarande är lugn.

mh.

lördag 26 januari 2008

Fascinerande.

Helt otroligt att en sån liten kropp kan få ur sig såna höga toner.. :P

12 dagar av kärlek.

mh.

torsdag 24 januari 2008

Lite bilder och film.

Lite bilder på sessan (och pappan). :]





Och en liten (mörk) film med gullungen som mot slutet.. ehh.. släpper väder. :P



mh.

Tragiskt.

Fick en smärre chock igår när jag läste att Heath Ledger hade dött av en överdos. I hans lägenhet hade man hittat 5 olika ångestdämpande/lugnande mediciner som tros vara orsaken till hans död. Huruvida det var självmord eller inte har man ännu inte kunnat säga.
Efter sig lämnar han en 2-årig dotter, Matilda Rose.
Så fruktansvärt tragiskt.

Det var nog ingen som insåg hur dåligt Heath egentligen mådde. Han spelade in filmer till höger och vänster (jag & Robin har sett fram emot nya Batman-filmen rätt länge nu där han spelar Jokern) och efter sin seperation från Michelle Williams så har han setts med snygga tjejer. Det är ingen som tror att "en sån person" har så stora problem att han kanske tänker tanken att ta sitt liv. På utsidan är ju allt så perfekt..

Som alltid tycker jag att det är fruktansvärt hemskt för dotterns skull. Speciellt nu när jag själv har barn och aldrig någonsin skulle vilja lämna hennes sida. Inget barn ska behöva förlora sin förälder på det tragiska sättet. :[

På tal om dotter så börjar hon gnälla nu, så det är dags att kramas lite.

mh.

måndag 21 januari 2008

En vecka.

Idag är vår lilla flicka en hel vecka gammal. Denna veckan har gått jättesnabbt, och det känns som att vi har haft henne hur länge som helst. Dock är verkligheten för mig just nu rätt skrämmande. Robin började jobba idag och då blir jag ju alldeles ensam med en liten vampyr som på ytan ser väldigt snäll och gosig ut, men på insidan... ;P
Nejdå, skämt åsido.
Isadora är för det mesta snäll av sig. Hon sover rätt mycket och de gånger hon skriker så betyder det att hon vill ha en ren blöja eller mat. Oftast handlar det om mat ;]
Men då och då (som i idag) blir hon galen och bara tjuter som en mistlur, utan någon anledning. Då känns det allt annat än roligt.

Jag kommer skriva sanningen om hur jag känner och mår i den här bloggen. Just nu mår jag inte så jättebra. Det är en massa hormoner i omlopp (tänk er själva att gå från att vara gravid till icke-gravid på ett par minuter som det handlar om när det blivit kejsarsnitt) och det är inte enkelt att hantera dessa.
Det har blivit många tårar från min sida sista dagarna, och det gör att jag känner mig rätt hemsk. Jag har ju fått världens finaste unge, så varför gråter jag? Jo, för att hormonerna vibrerar i min kropp! Men det är inte lätt att tänka logiskt utan det blir istället att jag känner mig som en hemsk mamma, trots att jag inte är det. Jag ger henne mat, jag byter blöjorna och ger henne massa ömhet - precis allt som en mamma ska göra.
Det är bara att vänta ut hormonerna och sen kommer jag känna mig starkare.
Att jag känner mig osäker är inget konstigt - jag har aldrig haft barn tidigare. Första barnet är chockartat, men det kommer lugna sig.

Till er som väntar barn inom en snar framtid: Det är underbart att få barn, men det är jobbigt också. Se till att få hjälp när ni känner att ni behöver det, och var inte rädd att be om hjälp heller. Alla kan vi behöva lite avlastning utan att behöva känna oss som sämre föräldrar.
Mitt stora stöd i allt är givetvis Robin. Han är världens bästa pappa och förstår mig bättre än vad jag själv förstår mig. Han tröstar mig när jag gråter och han uppmuntrar mig när livet känns hårt. Tack för det, bästaste darling. :]

Jag har inte haft ork att titta igenom era bloggar, så ursäkta att det inte blivit några kommentarer sista tiden. Ni förstår nog. ;]

Sist men inte minst vill jag passa på att gratulera Anna K, som jag känt sedan 1992. Hon fyller 23 år idag och är själv mamma till en liten Ella. :]
Grattis gumman!

mh.

fredag 18 januari 2008

Välkommen hem!

(Bilder finns längst ner.. ;D)

Nu är vi hemma från BB.
Gissar på att ni är nyfikna på vem lilla Isadora är? Well, jag kan berätta så pass mycket att hon är världens finaste flicka. Tänka sig att just vi fick den sötaste av de söta.. ;]
50 cm lång och vägde 3545 gram vid födseln, men har nu gått ner lite i vikt, precis som de gör första tiden. Idag innan vi åkte hem så vägdes hon och hamnade på 3295 gram.

Isa föddes alltså med kejsarsnitt tidigt tidigt i måndags. Jag kom aldrig igång under den perioden vi skulle bli igångsatta utan hade bara jätteont och fick riktiga pinvärkar. Den smärtan var hemsk, men inget mot vad som komma skulle... :P
Läkaren kom in till sist och sa att om jag inte kom igång naturligt så skulle han fixa kejsarsnitt samma dag (i söndags), vilket ju hände - bara några timmar senare än förväntat.

Att gå igenom ett kejsarsnitt är hemskt.
Först ska de bedöva en i ryggen så att man blir förlamad från fötter och upp mot magtrakten (jag fick för övrigt för mkt bedövning vilket resulterat i att jag har ont i nacke och rygg fortfarande), genom att stoppa in nålar och skit i svanken. Det gjorde så jäkla ont att det inte fungerade första två gångerna. Traumatiserad som jag är efter 2006 års incident med ryggmärgsprov så blev det helt enkelt som så att jag vred och vände på mig, skrek och grät och förpestade tillvaron för alla i rummet. :P
Tredje gången gillt fungerade det och de kunde sätta igång.

Man blir inte helt förlamad, utan man känner att de håller på med magen, ungefär som när man fått tandläkarbedövning. Det är riktigt obehagligt faktiskt och tidvis gjorde det jäkligt ont! Sen...

Ett stort plask. Det hördes som värsta vattenfallet... och 5 sekunder senare hör vi ett vrål! Det är ett stort skynke mellan mitt huvud och magen så vi inte ska se något. Men efter en kort kort stund kommer en blå skrikande bebis med massa fosterfett till mig. Jag börjar gråta som ett barn.. :D
Världens vackraste flicka.. vår dotter!

Och här är hon.




Underbara älskade...

Nu ska vi försöka komma igång med vardagen. Det är spännande men samtidigt nervöst och jag känner mig rädd. Vi ska liksom ta hand om den här unika, perfekta lilla varelsen..

Over and out för nu.

mh.

onsdag 9 januari 2008

Sista inlägget...

Jag lär inte skriva mer efter det här inlägget på ett litet tag, så jag vill passa på att tacka för alla snälla kommentarer från både vänner, bekanta och okända. Det blir alldeles varmt i mitt hjärta när jag läser era snälla ord. Tack! :]

Mimmi, jag gissar ju på den 12:e så det blir nog en kvinnlig variant av Gunde Svan, haha. :D Hon får kanske mersmak redan nu på vår inplanerade skidresa. Man vet ju aldrig. ;]

Isadora har varit extra rörlig i magen hela dagen, så jag gissar på att hon vet att något är på gång, hehe. Min lilla prinsessa. :]
Det ska bli så spännande att få träffa henne och se vem hon är! Och jag vet att det finns många nyfikna vänner och familjemedlemmar där ute också. Givetvis kommer vi att bjuda in på fika när vi har kommit hem och fått landa lite. Men det är ni som får ta med fikabrödet. En viss fasters kladdkaka önskas.. ;]

Vi får se när jag återkommer, men jag lovar att det kommer bilder på vårt underverk så snabbt som möjligt.
Ha det så bra alla snälla fina människor!

mh.

Ett dygn kvar.

Jaa, nu är det precis ett dygn kvar innan vi ska upp till sjukhuset. 8:30 ska vi vara på förlossningen, sen lär det vara ett par sega dygn där. Jag förväntar mig inte att Isa kommer komma inom ett dygn, utan är mer inställd på att hon kommer framåt lördagen.
Visst känner jag mig lite nervös, men inte mycket. Vi har övat jättemycket på profylaxandning och avslappning så den biten känner jag att vi kan. Robin har tagit till sig det jättemycket så han är ett stort stöd vilket känns lugnande.
Hoppas att vi får de trevliga barnmorskorna och läkarna under tiden vi är där! Under de två gånger vi varit där tidigare så har det bara varit två stycken otrevliga. Håll tummarna för att de inte jobbar när vi ligger inne.. :P

Kunde inte somna om efter att Robin gått till jobbet i morse eftersom en viss bråkstake vägrade ligga stilla i magen. Oj oj vilka krafter hon har, den lilla skiten. :]
Hon har haft en stark vilja ända sedan hon planterades i magen, och jag tror att det lär fortsätta när hon kommit ut också. Undrar hur det blir när hon kommer in i puberteten, hehe.. :P

Fick nyss Tjejsnack för vecka 2 så här kommer det:
Senaste...

  • Filmen du såg, var den bra?
    Poltergeist, en skräckis som är från 1982. Den är bra tycker jag. :]

  • Person du pratade med, om vad?
    Robin, innan han gick till jobbet. Vi pratade om Isadora och hennes bus i magen.

  • Inköpet?
    Citodon och en termometer från apoteket.

  • Kyssen? Berätta lite?
    Vad finns det att berätta? Med Robin, i morse när han skulle gå. (Mer spännande än så blir det inte :P)

  • Gången du grät, av vilken anledning?
    I måndags tror jag, till Extreme home makeover. Jag är en sucker för såna program.
Tjejsnack

mh.

tisdag 8 januari 2008

Tjejsnack vecka 1

Har du någonsin...

  • Dejtat en av dina bästa kompisar? Berätta lite, hur gick det?
    Jaa, två gånger. Lasse och jag var väldigt bra kompisar innan vi blev tillsammans. Det förhållandet varade i nästan 5 år.
    Robin var min bästa killkompis innan det tände till mellan oss, och som ni alla vet vid detta laget så är vi numera gifta och väntar barn inom ett par dagar. :]

  • Blivit arresterad? Berätta lite?
    Lite pinsamt, men ja. Jag var rätt radikal i min ungdom (jovisst, jag är lastgammal nu) och hamnade i trubbel under ett Reclaim the streets. Fick spendera 7 timmar bakom galler vilket inte alls var speciellt roligt. Jag var 17 år.

  • Sagt att du älskar någon utan att mena det? Berätta lite!
    Jag trodde nog att jag var kär, men det var jag inte. Jag var rätt ung dessutom och tyckte väl att det "hörde till".

  • Haft ett one night stand? Berätta lite?
    Ett? *harkel*. Jag var inte direkt en oskyldig liten flicka i tonåren. Men jag har inte haft ett one night stand på många år.

  • Busringt till någon, vem och varför?
    Haha, vem har inte gjort det som barn? :D
    Jag tror jag busringde till nån pojkvän också men minnet är för dåligt för att komma ihåg till vem och varför. :P

Tjejsnack

mh.

Vecka 38.



Nu väger bebisen kring 2,8 kg och är cirka 50 cm lång. Många bebisar har nu huvudet fullt av hår som är ungefär 2,5 cm långt. Men det behöver inte ha samma färg som ditt – mörkhåriga par kan bli överraskade av nyfödda bebisar mer blont eller rött hår och ljushåriga föräldrar kan få bebisar med mörkt hår. Och så finns det förstås bebisar som inte har något hår alls.

Jag undrar om du kommer ha hår eller inte. Jag och din pappa föddes med bara lite blont fjun på huvudena medan din moster och faster föddes med mörkt hår. Det kan bli vilket som, och det ska bli så spännande att se!
Du är nu 37 fullgångna veckor i magen och ska egentligen ligga kvar i ytterliga tre veckor, men så kommer det inte bli. Om två dagar ska vi in till förlossningen och då ska vi försöka få ut dig. Jag längtar så oerhört mycket efter dig, och det gör din pappa med. :]

mh.

måndag 7 januari 2008

Fotodagboken uppdaterad.

Glömde ju säga att fotodagboken är uppdaterad. Från den 31:a december och framåt så kan ni se nya bilder. :]

mh.

Sista veckan!

Nu börjar det närma sig.. oj, oj. I lördags hade vi riktigt mysigt med räkor, vitlöksbaguetter och cider (alkoholfri givetvis). Sen skålade vi för vår sista helg som icke-föräldrar, haha. Det är otroligt att tänka att det här är sista veckan som "bara" jag och Robin. Sen kommer vi alltid att vara föräldrar också!

Angående resesängen så bestämde vi oss för att skippa det. Vi har en jättebra liggdel i vagnen som Isa kan sova i. Det handlar om en helg och jag tror inte att hon tar någon skada av att sova i den. ;]
Vi bäddar den bara extra mjuk och varm så kommer det att gå alldeles utmärkt!

Nej, vi har inte gjort någon viktberäkning på sjukhuset, men om vi tar den vikt hon vägde sist vi var inne och sen adderar den vikt hon borde gått upp sedan dess så hamnar hon på knappt 3 kg. Mellan 2 900 gram till 3 050 typ. Sen kan man aldrig veta om den beräkningen stämmer. När hon väl tittar ut kanske hon väger 3500 gram eller 2800. Det får vi helt enkelt se! :]

Det skönaste just nu är att jag inte känner mig vare sig stressad, nervös eller rädd inför förlossningen. Det enda som känns är egentligen känslan av "storhet". Det är så stort att vi äntligen ska få träffa vår efterlängtade dotter att jag inte riktigt kan ta till mig det hela. En dag den här veckan ska vi bli föräldrar på riktigt! Oförståeligt egentligen. Jisses.. :P

Igår tog vi ner alla julsaker vilket känns skönt. Julkänslan kom liksom aldrig innanför vår dörr trots en massa glitter, adventsstakar och tomtar. Dessutom satte vi (eller ja, Robin..) upp nya gardiner i vardagsrummet. De var supersnygga i förpackningen, och ännu snyggare när de väl var upphängda! Bilder kommer snart. :]

Oh well, nu ska jag fortsätta titta på Glamour.. ;D

mh.

fredag 4 januari 2008

Sista MVC-besöket.

I morse gick vi upp i ottan för att ta oss till mödravårdscentralen. Där skulle sista kollen ske innan vi på torsdag ska försöka tvinga ut lilla Isadora. Dessutom skulle vi få se lilltjejen på ett sista ultraljud!
Alla värden tog jag förra gången jag var där, så jag slapp bli stucken i fingret skönt nog. Livmodern hade ökat med 1 cm ungefär och låg på perfekta 34 (mitt i kurvan alltså). Hjärtljuden slog så fint så fint även denna gång, med cirka 150 slag i minuten. Det är lycka att få höra sitt barns hjärta fungera så fint!
Robin hade tagit med sig vår videokamera och filmade allt, men vi saknar ett program(?) så vi kan inte föra över det vi filmat till datorn. Lite tråkigt, men vi får skaffa en sån mojäng senare. Den kostar trots allt runt 800 kr. Pengar som vi kan behöva ha till andra saker.
Ultraljudet var fantastiskt att se. Nu finns det inte så mycket plats för Isa så hon låg rätt still, men ville ändå hälsa genom att vifta på både en hand och en fot. Första gången vi fick se hennes fot på så nära håll! Hon kommer bli världens finaste lilla tjej. :]
Tyvärr har MVC sämre apparater än uppe på förlossningen, så vi kunde inte få en bild. Men när vi har skaffat den där mojängen till videokameran så blir det många youtube-snuttar ;]
Och hon är ju snart här, så då kommer jag se till att filma med vanliga kameran också!

Det blev ingen resesäng igår. Vi gick till Barnens hus med mycket stor möda, eftersom det snöade för fullt och jag hade halkiga skor på mig. Väl där hittade vi två slags resesängar. Den billigaste kostade 600 kr, och det ger jag faktiskt inte. Den är liksom lika dyr som Isadoras vanliga säng.
Vi får försöka be någon snäll människa att skjutsa ut oss till Babyproffsen, för där kan den nog vara billigare. Eller så skiter vi i det. :P
Vi har en skön liggdel i vagnen som är enkel att ta ut. Nackdelen är att jag är rädd för att den inte ska synas i mörkret när någon behöver gå upp och gå på toaletten utan trampar på henne, när vi är på skidsemestern. Det är en stuga med 8 sängar och jag gissar att sängarna är väldigt smala, som de brukar vara i stugor. Nu svamlar jag en massa märker jag...

Ringde förlossningen för en stund sedan för att förnya receptet på mina sömntabletter. Jag har bara en halv kvar till i natt och bara tanken på att försöka klara sig till på torsdag utan dem gör mig smått galen. Jag har försökt sova utan tabletterna men de nätterna har jag legat klarvaken och fått som högst 2 timmars sömn. Det fungerar absolut inte när man är höggravid.
Undersköterskan jag pratade med verkade givetvis inte förstå mig och mitt problem, så nu väntar jag på att en läkare ska ringa mig. Jaja, vi får se hur det går..

Robin gör pastasallad åt oss nu, och jag börjar känna mig riktigt hungrig. När vi kom hem från MVC och ett ärende på apoteket så gick jag och lade mig igen. Var så fruktansvärt trött och behövde mer sömn. Så jag har sovit från 10 till 12:30. Magen börjar kurra ordentligt... mmm.. kräftstjärtar! :D

Om 6 dagar ska vi till förlossningen. Det betyder att vi blir föräldrar till en underbar liten dotter inom 10 dagar ungefär. Förstår ni hur mäktigt och märkligt det känns?

mh.

torsdag 3 januari 2008

Bra gener och annat smått & gott.

Jag har en hemlig önskan. Den är inte så jättestor eller så...
Bara att jag har fått samma gener som min äldsta syster Alice. Det hade varit nice att vara så snygg som henne när jag är 41 år. :P


Tryck på bilden för förstoring

Idag ska vi till Barnens hus för att titta efter en resesäng till Isadora. Vi tänkte inte ha en från början, men sen kom vi på andra tankar. Vi är bjudna på skidresa med Robins familj omkring skärtorsdag, och då behövs en extra säng. Plus att hela min familj bor utspridda i Sverige så när vi hälsar på dem är det bra att ha den där extra-sängen. Dessutom kan vi ha den som en liten lekhörna för Isa. :]

Det snöar för fullt idag och jag vaknade tidigt eftersom vaktmästaren skottade snö ute på gården rätt högljutt. Jag är inte så förtjust i snö, men det är ändå trevligt att det kommer. Den dagen snön slutar komma så vet vi att vädret verkligen inte är som det ska. Dessutom vill jag att Isa ska få uppleva att åka pulka. :]
Herregud, om en dryg vecka ska jag föda barn! Jag minns när det var 100 dagar kvar och vi började bli nervösa. Nu är det runt 7-10 dagar kvar innan hon är här, vår efterlängtade och högt älskade lilla prinsessa. Du är så välkommen, fina lilla bebis. :]

Just det! Här kommer två försenade Tjejsnack:

Vecka 51 & 52: Jul & Nyår

  • Var och med vilka ska du fira jul?
    Jag och Robin firar hemma hos oss med min familj, samt Robins föräldrar på lunchen.

  • Köper du mycket julklappar, har du köpt klart eller har du några kvar?
    Vi köpte för cirka 150-200 kr/per person, och lite mer till varandra. Vi var dessutom tidigt ute med julklappar. Vi började i september.

  • Vad önskar du dig i julklapp?
    Jag önskade mig Desperate Housewives säsong 3, en Britax Rock-a-tot, sällskapsspel och en blöjhink. Jag fick allt och mer. :D

  • Vad betyder julen för dig?
    Inte så mycket. Mest att jag får träffa familjen, och det är mysigt.

  • Har du gran, vilken sort och när ställer du in/klär den?
    Nej, ingen gran i år men nästa år ska vi nog ha en. Det blir för Isadoras skull. :]

  • Var och med vilka ska du fira nyår?
    Jag och Robin firade ute i Kvicksund med hans familj, men körde hem på natten.

  • Har du några nyårslöften, vad?
    Jag har slutat med sådana. Men jag önskar att vi blir så bra föräldrar som man kan! :D

  • Vad är det bästa som hänt år 2007?
    Dels att jag & Robin gjorde slag i saken och gifte oss. Sen givetvis att vi blev gravida med vårt mirakel.

  • Vad är det sämsta som hänt år 2007?
    Det tråkigaste har väl varit att vi fortfarande har blivit mer eller mindre trakasserade. Fast det är mest synd om den personen. Jag önskar alla jag någonsin känt ett underbart år!

  • Vad förväntar du dig av år 2008?
    Tjaaa. Bajsblöjor och kräks? ;D
    Och givetvis en massa kärlek!
Tjejsnack

mh.

2007.

Jaha, nu ska jag alltså försöka sammanfatta det år som har gått. Det blir inte lätt, och jag lär säkert missa en del, men det viktigaste ska fram. :]

Ego:
  • Jag lärde mig att släppa taget och gå vidare i mitt liv istället för att hänga upp mig på sådant som bara gjorde mig ledsen. Det i sig visade sig vara det bästa jag kunde gjort, för jag har fått en inre frid sista halvåret som jag aldrig någonsin har upplevt förr.

  • Mina samtal hos psykologen kom till ett avslut efter 2 års terapi. Den terapin hänger mycket ihop med punkt ett. Jag har fått prata, gråta och analysera mitt beteende och andras. Det har varit ovärderligt, men jag känner nu att jag kommit till den punkt i mitt liv då jag inte längre behöver den terapin. Jag klarar mig utan min psykologs stöd.
Privat:
  • Jag och Robin kämpade hårt för att överleva i början av detta år. Anledningen var givetvis det tragiska dödsfallet med vårat andra barn i december 2006. Ett missfall är jobbigt nog, att sedan gå igenom det en andra gång (och inte ens veta att barnet dött förrän efter en månad) tog nästan knäcken på oss båda. Våra två änglabarn kommer aldrig att glömmas, och när Isadora är tillräckligt gammal så ska vi berätta sagan om fröet och krabaten.

  • Förutom förlusten av barn så gick Robins mormor bort i januari efter en tids sjukdom. Detta var vi mer eller mindre beredda på, men det var vi inte när Robins morfar gick bort hastigt bara några dagar efter att han varit på vårat bröllop i april. Chockartat och tragiskt.
    Min farmor dog på juldagen i år. Väntat, men ändå inte. Tanten hade varit sjuk större delen av sitt liv, men alltid klarat sig. Vi började nästan tro att hon skulle överleva oss alla. Nu har jag inga mor- eller farföräldrar kvar i livet. Robin har sin farmor kvar och hon mår bra tack och lov.
Konsterterna:
  • Linkin Park.
    Den 25:e maj var vi i Globen för att se Linkin Park och fick på köpet se fantastiska 30 seconds to mars. Vi studsade inte omkring så mycket, utan fick jättebra ståplatser vid mixerbordet. Låtvalen var underbara och både jag och Robin kände oss supernöjda efteråt. Årets konsert!

  • Kent.
    17:e november i Annexet. Det var en av många konserter jag sett med bandet och jag var inte helt övertygad denna gång. Det var precis som om det aldrig lyfte. Jocke Berg kändes oengagerad och betyget blev inte mer än godkänt. Väldigt synd eftersom de släppte årets platta i oktober - Tillbaka till samtiden. Vi ska se kent i Sporthallen här i Eskilstuna den 28:e februari. Förhoppningsvis är det mer engagemang då. :]
Lycka:
  • 14:e april 2007. Dagen Robin bytte sitt efternamn efter 23 år som Jonsson till att heta Högrelius. Vi gifte oss på en varm, molnlös dag bland nära och kära. Det kunde inte blivit mer perfekt för oss! Jag är så oerhört stolt över Robin, och att gifta mig med honom är det bästa jag någonsin gjort. Vi har skaffat oss en trygg grund som baseras på kommunikation, humor och kärlek. Det finns ingen, eller inget, som kan rasera det. Nu och för alltid, baby...

  • 26:e maj 2007. Dagen efter Linkin Park-konserten. Vi vaknar till strålande solsken och mår hur bra som helst. På kvällen är vi bjudna på fest hemma hos Elin, men Robin är lite osäker över en sak. Jag är 3 dagar sen med mensen och han vill vara helt säker på att det inte beror på en bebis. Själv är jag stensäker och menar på att mensen kan komma och gå lite som den vill. Men eftersom Robin oroar sig så tar jag ett test. Stickan hann inte vara i urinet mer än 3 sekunder så uppenbarade sig två starka streck. Oj då... ingen alkohol för Anna på kvällen. :P

    Om jag kände stor glädjeyra? Inte alls tyvärr! Jag var livrädd, nervös och mådde jättedåligt. Vi hade redan gått igenom två missfall, och jag var säker på att det skulle ske igen. Därför stötte jag ifrån mig graviditeten en lång stund, ända upp till vecka 18 tror jag, trots att vi fått göra flera ultraljud som såg bra ut.
    Bäbis var inte jätteplanerad, inte från mitt håll iaf. :P Robin hade börjat prata om att han ville testa igen, runt tiden vid bröllopet. Jag hade inte engagerat mig så mycket i det snacket utan mer tänkt "jaja, om ett halvår kanske". :P

    Magen började växa.. jag kräktes som en gris.. svimmade av hit och dit.. migrän.. blodtrycksfall.. kissa jämt och ständigt.. foglossning.. för tidiga värkar..
    Ungefär så har det varit rent fysiskt. Psykiskt då?
    Om man bortser från att jag blivit mer eller mindre galen av alla fysiska jobbigheter så har jag vuxit som person, och är numera någon jag är väldigt stolt över. Längtan efter lilla Isadora är starkare än någon annan längtan för tillfället, och tryggheten av att veta att jag och Robin kommer bli bra föräldrar gör mig lugn på ett sätt jag aldrig förr känt.
    Jag har så länge jag kan minnas lidit av ångestattacker, men sen jag blev gravid så har jag blivit så lugn så lugn i mitt psyke. Det är fantastiskt! Nu ser jag bara fram emot att föda fram vår underbara dotter.
2008 blir ett magiskt år.
Om en vecka ska vi in på förlossningen och sättas igång. Sen kan det ta några dagar innan Isa kommer, men jag gissar att hon kommer den 13:e. Det är på min näst äldsta systers födelsedag dessutom. :]

Hoppas att 2008 blir ett underbart år för er med!
mh.