Pages

fredag 26 juni 2009

Michael Jackson är död.
När jag fick beskedet blev jag först chockad. Trodde lite att det kanske var ett dåligt skämt. Av någon anledning känns det ibland som om kändisar är odödliga.
Farrah Fawcett är också död.
Två megastjärnor har inom en kort period gått bort. Den ena i hjärtproblem och den andra med cancer. Sånt som vi "vanliga" människor får och dör i. Inget konstigt egentligen, men när det handlar om kända personer så lyfter vi upp de på en piedestal och tror som sagt att de är odödliga. När jag låtit nyheten om Jackson sjunka in så släppte chocken rätt snabbt. Alla vet vi att han inte mådde bra. Sista bilderna på honom som släpptes var rent fruktansvärda. Utmärglad, sittandes i rullstol - trodde någon egentligen att han skulle kunna genomföra de 50 konserter han var bunden till att göra? Hoppet är det sista som lämnar människan antar jag.

Jag sörjer för deras barn. Båda hade de unga barn som nu blir utan en pappa och en mamma. Livet är orättvist, i den mån att båda stjärnorna var på tok för unga för att gå bort. Jag sörjer för alla fans skull, för jag vet att Jacksons fans var honom trogen under alla svåra år och trodde på honom när det var som värst.

Vila i frid, både Jackson och Fawcett.


anna_signatur

Inga kommentarer: