Pages

fredag 14 augusti 2009

Essä-skrivning.

Den här veckan har jag mest suttit och skrivit på en essä till kursen jag läst under sommaren. Jag har valt att döpa den till Min resa genom olika dialekter och är lite av en självbiografi över min familj och alla våra olika dialekter.
Jag tänkte att ni skulle få läsa det sista stycket jag skrivit.

För ett år sedan besökte jag Malmö tillsammans med Robin och vår dotter Isadora. Då träffade vi en av mina bästa väninnor som jag inte sett eller hört från på många år. När Robin frågade henne om jag hade förändrats något så sa hon att min breda skånska var borta, men att hon ändå hörde att det var jag. Då var det min tur att njuta. Jag har hittat min egen dialekt, en dialekt jag har slutat skämmas över, och trots mina egna fördomar om att människor i mellersta Sverige inte skulle förstå mig så är det inga problem. Jag gör mig förstådd, och om det är något ord en människa inte hört förut så förklarar jag. Dialekter är roligt, och jag kämpar för att behålla min. En vacker dag finns det inga olikheter mellan hur människor pratar, men till dess så kör jag mitt race.
Jag har hittat hem.

anna_signatur

1 kommentar:

Charlotta- skrutten! sa...

Jag vet inte om jag skulle kalla den dagen för vacker då alla pratar likadant. Va tråkigt! Jag tycker det så är så jäkla charmigt med olika dialekter, skånska som norrländska som värmländska. Min egen är tråkig dock...