Pages

torsdag 31 december 2009

Nyårskrönika.

Jag brukar ha som tradition att skriva en nyårskrönika varje år (dah!), och i år blir det inget undantag. Men eftersom vi faktiskt firar att ett helt årtionde har passerat så blir det en krönika över mina senaste tio år. Blir kanske lite längre än vanligt, så vi får se om ni orkar läsa. ;]

Nyårsafton 1999 minns jag som igår. Jag firade tillsammans med min bästa väninna Anna K. I Malmö var det ett rejält firande och vi hade gjort oss fina för att gå ut på stan och titta på alla uppträdanden och fyrverkerier. Om jag minns det helt rätt hade jag en kort skinnkjol och en tröja som visade magen, som var väldigt populärt på den tiden. ;]
Vi såg Wilmer X på Stortorget och en gammal gubbe grabbade tag i min 17-åriga rumpa, varav jag sparkade till honom på smalbenet och sen sprang jag och Anna i väg. Mer än så hände faktiskt inte eftersom jag nyligen blivit singel efter ett 1-årigt förhållande och var deppig.

Mitt liv i slutet av 90-talet och början av 2000-talet handlade mest om mIRC, vänner, fester och ett och annat politiskt möte. Identitetskriser var en del av vardagen och gymnasiet gick mot sitt slut (äntligen!). 2001 träffade jag L. Jag blev kär på direkten, något som faktiskt aldrig hänt vare sig tidigare eller senare. Första tiden bodde vi i Kristianstad där jag lärde känna alla hans underbara vänner. (Det är nu jag hälsar till finaste Emelie och käraste Miia)
L fick snabbt jobb i Malmö och vi flyttade ihop i ett renoveringsobjekt till lägenhet. Efter mycket färg och jobb så fick vi faktiskt till ett fint hem. Jag tog studenten, reste, festade, hade mina jobbiga perioder, förlovade mig med L, och till sist tog jag det stora beslutet att söka till högskolan.

Efter mycket om och men tog jag mina saker och flyttade till Eskilstuna i slutet av januari 2005 då jag kommit in på sociologi A på MdH.
Efter 4 år och 7 månader tog mitt förhållande med L slut då jag träffade T. Jag har än idag ångest över hur jag betedde mig mot L, men har lärt mig att förlåta mig själv. L är idag lycklig med ny kvinna som dessutom bär på deras första barn.

Jag och T hade ett turbulent förhållande som var väldigt passionerat, men det fungerade inte i slutänden. Jag tackar honom innerligt för att jag fick den tiden med honom, och med det förhållandet i bagaget träffade jag Robin.

Textdesign. Ja, det programmet påbörjade jag i augusti 2005, och efter mycket om och men, mammaledighet osv, så ska jag nu påbörja examensjobb och äntligen bli klar! Läskigt och spännande på en och samma gång. Jag har liksom installerats på högskolan känns det som, nästan som en inventarie. Under dessa år i Eskilstuna har jag passat på att jobba inom Studentkåren med stor glädje.

Äktenskap. Robin friade till mig fyra månader in i vårt förhållande, så säker var han på oss. Uppenbarligen trodde jag också på oss eftersom jag sa ja. ;P Men vem hade kunnat säga nej till en man som gick ner på ett knä, tog av sig hatten, tog din hand och tittade djupt in i dina ögon och sa att han älskade dig och ville gifta sig med dig? Hur skulle man kunnat säga nej när allt detta dessutom hände ute på en brygga i Kvicksund med vattnet kluckande i bakgrunden och solen som höll på att gå ner? Helt omöjligt! ;]
Bröllopet blev precis som vi ville med våra nära och kära, god mat, massa skumpa och kärlek!

Barn. Oj, ett stort, svårt, känsligt, underbart ämne.
Jag och Robin har blivit välsignade med ett fantastiskt barn i form av Isadora, men vi har även välsignats med två stycken änglabarn. I maj 2006 förlorade vi första barnet, och i december samma år förlorade vi lille Fox i vecka 14. Något som tagit enormt på mig känslomässigt, och dessa barn finns med mig varje dag. Jag tror att våra änglabarn finns med oss och är Isadoras skyddsänglar. Det är så jag väljer att se på det idag.
Isadora kom till oss en iskall januaridag 2008 med hjälp av akut kejsarsnitt efter tre dagars plågosamma pinvärkar. Hon var 50 cm lång och vägde 3545 gram, och var den vackraste lilla bäbis som världen skådat. Eller iaf som hennes föräldrar skådat. ;]

Vad som händer härnäst vet vi inte, men jag ser fram emot det med spänning och förväntan!
Gott nytt år allesammans, och ta hand om er! Nu bjuder jag er på ett axplock av mitt liv i bilder från de senaste 10 åren.


En gång i tiden såg jag och min syster ut såhär.


Jag hade Che Guevara på väggen, haha. Och en söt Ann i sängen! :]


Jag tog studenten ett år senare än de i min ålder. Och vägrade vitt! ;]


Min syster hade inte kommit ut ur garderoben ännu.


Jag & Sofie rockade! :D


Jag spenderade nästan 5 år med L..


.. och har nu varit med R i 4 år.


Början på ett frö..


.. växte sig starkt..


.. och blev en Isadora! :D

Livet är komplett. :]




anna_signatur

3 kommentarer:

Carin sa...

Gott Nytt År gumman. :) Hoppas att 2010 blir året vi träffas IRL för första gången. Det tycker jag skulle vara jätteroligt. :) Stor kram till dig och din fina familj

Denise sa...

Härlig årskrönika. Blir varm av alla känslor du förmedlar.
Sen var det en förbannat snygg studentklänning du hade. Skitsnygg verkligen!

miian sa...

oh jesus vad tiden går fort,hört det förut???
Du sparande in på de smaskigaste detaljerna ;)
Jag är dock glad över att jag fick chansen att träffa och lära känna dig,även om det varade en kort tid och att du nu befinner dig så långt bort.
Hoppas våra vägar korsas igen!
Kram på dig och din fina familj!