Pages

fredag 18 mars 2011

Gammal dikt

Den här skrev jag i februari 2007, och nu när jag läser den blir jag både vemodig och glad. Den lilla flickan jag beskrev i min dikt lever i min älskade Isadora. Då hade det gått 9 år, och ännu märkligare blir det när jag idag inser att jag kunde ha haft en tonåring här hemma. En tonåring. Jisses vad tiden försvinner.

Tiden har gått snabbt, älskade flickebarn.
9 långa år sedan beslutet,
undrar fortfarande hur du skulle sett ut.
I mina drömmar ser du ut som din mor,
blonda lockar och ljusa ögon.
Kanske blir det så eftersom jag inte vet hur din far ser ut,
kanske blir det så för att jag inte vill minnas.
Knubbiga armar, och ett stort leende,
springandes med armarna ut mot mig på skolgården.
Teckningar som hade prytt kylskåpsdörren,
men det är bara i mitt huvud.
Sanningen är ju att jag valde bort dig,
dina blonda lockar och dina ljusa ögon.
15 år var på tok för ungt,
ånger känner jag ibland.
Ett liv med mig hade inte blivit det bästa,
mamma var för ung. För omogen.
Du lever säkert i någon annans lilla dotter,
med blonda lockar och ljusa ögon.
Deras ögonsten.
En mamma och en pappa,
småsyskon har du säkert.
Jag drömmer om dig ibland,
vaknar kallsvettig och ledsen.
Vetskapen är att det blev till det bästa,
men betyder det att jag inte får tänka på dig?
Undran över vem du hade varit,
min lilla 8-åring.
Vilket djur du hade tyckt om bäst,
vilket ämne i skolan du favoriserade.

Lilla flicka med blonda lockar och ljusa ögon,
en del av mig kommer alltid sakna dig.

Inga kommentarer: