Pages

onsdag 13 april 2011

Om mammor

Jag har suttit och funderat på det här ämnet sedan igår då jag läste Amanda Schulmans inlägg om mammahatet. Hon skriver om hur det oftast är unga killar som spyr kritik över mammor och deras ungar. Rätt intressant, men jag har själv aldrig upplevt det mer än att jag i Malmö inte fick gå in på ett café med barnvagnen. Det kan ju anses diskriminerande men jag lägger inte så stor vikt vid det eftersom det var ett "gammalt" café (alltså, medelåldern är kanske 65+) och där vill tanterna och farbröderna vara utan bebisskrik.

Vad jag däremot började fundera på är om det kan vara så att vissa mammor ser sig själv som bättre än andra mammor?
Är man en bättre mamma om man föder på naturlig väg än genom kejsarsnitt?
Är man en bättre mamma om man föder utan smärtlindring?
Är man en bättre mamma om man stannar hemma två år med barnet?
Är man en bättre mamma om man ammar och inte ger ersättning?
Är man en bättre mamma om man är välutbildad?

På vissa av svaren kan jag direkt säga att det finns de som skulle svara "ja", och det är skittråkigt. Det räcker att gå in på Familjeliv så kryllar det av massa mammor med storhetskomplex som vill klanka ner på andra mammor som inte gått samma väg.
Det verkar idag som att det inte räcker att man som mamma redan har dåligt samvete, man ska gärna få reda på att det är befogat av andra mammor. Skittråkigt tycker jag!

Vad jag svarar på frågorna ovanför?
Nej på alla givetvis.
Oavsett hur du föder barn, genom snitt eller vaginalt, med eller utan smärtlindring, så kommer barnet ut. För egen personlig del hade jag absolut inte velat vara utan lustgasen för den gjorde att jag orkade med tre dygns värkar. Jag hade aldrig en tanke på epidural eftersom jag är livrädd att bli stucken, men tvingades ju ändå till ryggbedövning i och med akutsnittet.
Som många vet önskar jag också att Isadora hade velat komma på naturlig väg eftersom kejsarsnittet var min största mardröm men man kan inte få allt här i livet.. och ut kom hon som sagt! Hade jag varit livrädd för att föda vaginalt tycker jag att det hade varit min rätt att få ett kejsarsnitt. Varför plåga någon i onödan när det faktiskt finns andra sätt att få ut bebisen på än genom snippan?
Visst är det skönt att ha en bra utbildning bakom sig innan man får barn, men man klarar sig ändå på ett sätt eller annat. Men visst är det att föredra att man har ekonomi till ett barn? Det kan inte vara roligt att behöva vända på vartenda öre.

Jag har en stor önskan och det är att vi kvinnor blir snällare mot varandra. Att vara mamma är svårt nog, och ju större ens barn blir desto mer krävande blir de. Då är det skönt att få höra från andra mammor att det kommer gå över, att de varit där, att man gör sitt bästa. Inte en fnysning och ett "hon kan inte ta hand om sina ungar". Att sträcka ut en hand är inte så svårt. Eller?

3 kommentarer:

christian sa...

en sak har jag lärt mig, ekonomin är inte allt...för allt går om man vill...har de inte så fett men har två underbara tjejer varannan vecka och de funkar bra för mig...man får helt enkelt prioriterad vad som är viktigt i enas liv..
kram från storebrosan

Elin - mamma till my sa...

I agree. På familjeliv är det i vissa trådar rent ut sagt mobbing som pågår. Kan man inte bara få vara mamma? Alla vi mammor duger, vi är det bästa mamman som vårt barn kan ha. Vi känner vårt barn bäst och vet dennes bästa.


Men visst är jag en bättre mamma för jag födde utan smärtlindring? ha ha ha, skoja ba'! :)

Kram!

Karin sa...

En riktig hardcoreförlossning är väl ändå snitt utan bedövning! Sådana har jag läst med förskräckelse i tidningen! ;) Hehe, skämt åsido. Tycker att du är en supermamma med bra värderingar! En riktig förebild för mig som ännu inte är där än.. (men nån gång i framtiden lär det väl hända hoppas jag...) Grattis på bröllopdagen förresten! Kram