Pages

torsdag 28 april 2011

Varför LCHF?

Av alla dieter och bantingssätt i världen, varför har jag valt att börja följa LCHF? Jo, för det första så ser jag det inte som en diet eller som att banta. Jag är lite allergisk mot de orden efter att som tonåring lidit av bulimi. För mig handlar det mer om en viss livsstil. Med LCHF mår min kropp bättre än någonsin!

Jag har lidit av ett sockerberoende i många år, och nu talar vi inte om små mängder socker, utan jag har inte klarat mig utan socker, utan har fått abstinens om det gått några timmar utan att jag tuggat på något. När Isadora var bebis startade jag dagen med en energidryck (flytande socker) och så kallat naturgodis (inte så mycket naturligt över det egentligen). Sen eskalerade det och under två år gick det nog inte en dag utan att jag proppade i mig skit med massa socker i. Inte nödvändigtvis godis även om det varit min största last, men även pasta och potatis. Min fantasi gällande mat var direkt dålig och allt serverades med pasta, potatis eller ris. Mackor åt jag dagligen och var även det jag trodde att jag skulle sakna mest när jag startade med LCHF.

En sak som jag märkt på direkten är att min mage inte är svullen varje dag längre, utom just nu men det beror på mens-mage, vilket den faktiskt var varenda dag innan från och till. Vitt bröd kunde ge mig magknip och det händer inte heller längre! Inga gaser alls, vilket ju alltid är trevligt, inte minst för omgivningen.. ;]

Sakta men säkert börjar min kropp anpassa sig efter min nya livsstil och jag njuter. Förr kunde jag vara hungrig eller sugen på att äta en timme efter middagen men det händer inte nu. Jag sitter och är mätt hela kvällen!

Det enda jag kan sakna ordentligt är frukt. Idag fick Isadora gröna vindruvor att äta och det såg förjävla gott ut! Men jag vet också varför de är så goda.. de är ju söta. Fullt med fruktsocker som visserligen inte är lika farligt som framtagen socker, men det skulle betyda att min kropp ännu en gång började längta efter socker och just nu håller mitt sug efter socker på att försvinna. Jag vill inte elda på mitt begär mer. Jag längtar efter den dagen då allt sug är borta, men jag har hört att det kan ta en månad så jag försöker härda ut.

LCHF passar mig, det vet jag. Och jag njuter av all god mat jag äter!

Inga kommentarer: