Pages

måndag 23 maj 2011

Dör lite

Jag vet inte var jag ska börja..

Ni måste läsa det här och det här för att förstå hur förtvivlad jag känner mig. Det känns som om jag läser något som en hemmafru från serien Mad Men skrivit. Som om en tidsmaskin tagit mig tillbaka till 50/60-talet.
När jag skriver det här är jag upprörd. Jag är upprörd, ledsen, förbannad och kränkt. Borde kanske inte ens försöka formulera ett blogginlägg men jag måste få skriva av mig!

Vi kan börja med lite citat för er som inte orkar läsa den här tjejens inlägg:

- "Jag kommer att ge mina barn leksaker efter deras kön, jag kommer klä dem i kläder efter deras kön och jag kommer uppfostra dem olika. Skulle mina döttrar mot förmodan hellre leka med bilar än med dockor så får de göra det, men jag kommer då att se det som att de är födda med mer manliga egenskaper som en liten störning."

Var ska jag börja?
Det finns nog egentligen bara en sak jag vill säga: Ge ditt barn tusen möjligheter istället för en!
Det finns ingen inbyggd gen i din pojke som säger att han endast mår bra av och kommer älska bilar. Det finns heller ingen gen som säger att din dotter endast mår bra av och kommer älska dockor. Ett barn behöver stimulans och ett barn behöver få leka med olika saker för att utvecklas! Leksaker är inte bara för skoj skull, utan för att lära!

Jaha, så en flicka är störd om hon tycker om att leka med bilar mer än dockor?
Tack för den! Jag lekte inte mycket med dockor som barn utan föredrog bilar, att klättra i träd, att busa och stoja. Klänning hade jag nästan ALDRIG som barn för det var inte skönt att leka i. Mjukisbyxorna var redan då min bästa vän. ;]

Vi försöker ge Isadora alla valmöjligheter i världen genom att låta henne få olika leksaker. Hon är inte alls mycket för dockor, har egentligen aldrig varit. Gosedjur mer i så fall. Men annars har hon mest älskat bilar i alla former (gärna såna som låter), duplo och böcker. Antar att jag närt en "störd" bebis vid min barm.. *fnysa*
Jag kommer aldrig förstå mig på föräldrar som inte ger sina barn valmöjligheter utan BARA kör med rosa, feminint, gulligt etc till sina döttrar och blått, tufft, coolt till sina söner. Ge era barn valmöjligheter god dammit!

- "Pappan bör enligt min åsikt finnas där i bakgrunden, men han behöver inte aktivt ta del i barnets uppfostran förrän barnet är i skolåldern. Jag blir äcklad av tanken på att en man som tar hand om bebisar, det känns onaturligt."

Herrejisses ja. Äcklad av tanken att en man tar hand om bebisar? Det enda jag egentligen tänker när jag läser detta är att skribentens relation till sin egen pappa måste vara konstig. Det finns inget äckligt eller onaturligt över män som tar hand om bebisar! Varken sina egna eller andras (barnskötare). Det hade behövts fler män i förskolan! Det är bra för barn att kunna ha en manlig förebild. Det är nyttigt!

Vad är det som säger att en man inte är en bättre förälder än en kvinna ibland? Jag kan bara gå tillbaka i tiden och villigt erkänna att Robin var den som tog omhand och var den "bättre" föräldern när jag led av förlossningsdepression. Tillsammans är vi ett oslagbart team! Isadora har en fantastisk förebild i sin pappa och han har hand om henne fantastiskt. När jag är borta i jobbet kunde jag inte känna mig mer trygg för jag vet att hon har sin pappa där hos sig.

Nu blev det här inlägget långt och säkert inte helt rätt formulerat men när jag blir upprörd och får så starka känslor som jag fått av den här tjejens blogg så får det bli lite av och till i språket.

Det finns bara en sak som jag verkligen vill förmedla till alla föräldrar och det är att inte fastna i ett visst tankesätt, typ "så är tjejer och så är pojkar". Vill din son ha en rosa Hello Kitty-tröja och dansa balett så låt han få göra det! Han är inte mindre pojke på grund av det, och NEJ han blir inte bög av det. Detsamma gäller tjejer. Alla flickor vill inte ha rosa, klänningar, rysch-pysch.
När det gäller små barn och bebisar: Ge de valmöjligheter! Alla leksaker har en funktion.

Ge ditt barn tusen möjligheter istället för bara en.

1 kommentar:

Hogrelius sa...

Låt även pojkar gråta!