Pages

söndag 17 juli 2011

Sista lediga dagen..

Ja, iaf på ett tag nu. Har kollat schemat för nästa vecka och kan konstatera att det är sena dagar som gäller. Kommer inte hem förrän sent på kvällarna hela veckan, och på lördag/söndag är det riktigt hårt. Slutar strax innan 01 natten till söndag och sen ska jag på det igen vid 17. Hoho, det blir roligt att se hur död jag kommer känna mig nästa måndag!
Det konstigaste av allt? Jag ser verkligen fram emot det.

Klättrar på väggarna här hemma nu när jag varit hemma två veckor. Inte märkligt att jag mådde piss de månaderna jag var arbetslös. Jag är inte skapad för att gå hemma helt enkelt. Så kändes det ju även när jag var mammaledig med Isadora. Det var rätt drygt och trist att bara vara hemma och prata bebisspråk. Det var 9 långa månader.. även om det givetvis hade sin charm det med. ;]
Funderar på om Robin ska ta första delen föräldraledigt om vi får fler barn i framtiden. Inget som säger att det måste vara mamman väl?
Ja, jag vet att ni tänker på det här med amning nu kanske.. men saken är den att även om amningen skulle fungera nästa gång så kan man ju faktiskt pumpa. Tja, äsch.. bara en tanke. OM vi får fler barn så lär jag ändra mig och vilja vara hemma ändå, om jag känner mig själv rätt. Men 8-9 månader är max, sen tar Robin över. Vi delar ju lika på föräldradagarna.

I morgon börjar jag inte förrän sent, så jag är hemma med Isadora fram till 13-tiden. Då kommer farmor och farfar och hämtar. Sen väntar ett stort äventyr för vår dotter - Kolmården!
Jag har själv aldrig varit där så är lite avundsjuk, haha. Men hon kommer ha det så roligt, så roligt. Hon har pratat jättemycket om lejonen och delfinerna så det blir spännande för henne. De ska dessutom bo på hotell så lyxigt får hon. Min fina tjej..

Nehej, söndag. Förr betydde det ångest för att måndagen och alla måsten kom, men så känns det inte längre. Nu är det mer spännande, för vem vet vad som kan ske? Kanske ett signalfel, eller en otrevlig resenär. Eller så går allt supersmidigt och alla är jättesnälla? Det återstår att se!

1 kommentar:

MaryCaroline sa...

Usch, vilka tider! Men du kommer säkert få det roligt och bra ändå, det klarar du galant :) Och nej, att vara hemma är ingen hit. Man känner sig så isolerad. Skillnad nu när man jobbar och träffar massor med folk, hihi.

Åh, Kolmården! Känn dig inte ensam, jag har aldrig heller varit där... Trodde nästan att jag var den enda, haha.