Pages

torsdag 25 augusti 2011

Omöjligt blir möjligt

Jag är så trött så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Skulle börja jobba vid 6 i morse men min kropp bestämde sig för att jag skulle vakna strax innan 03. Det kändes inte helt okej faktiskt. :[
Sen jobbade jag fram och tillbaka till Sthlm innan jag till sist satt reserv till 14 typ. Handlade nya strumpbyxor efteråt och en ursöt kjol till Izzie innan jag gick hem för att vila ett par timmar innan det var dags att hämta hem ungen.

Fina kjolen.

I mitt stilla sinne tänkte jag att det skulle bli supermysigt att hämta hem ungen, att hon skulle slänga sig runt min hals och vara sååå glad att se mamma. Hon ringde mig nämligen i morse och grät för att hon inte hade fått säga hejdå och ge mig puss och kram.
Tror ni att det gick i uppfyllelse?
Nej, tänkte väl det.

Ungen börjar med att skrika och gråta att hon INTE vill gå hem. Hon SKA leka mer och hon SKA gunga. Jag låter henne leka av sig i tio minuter till innan jag säger att det är sista gången nedför rutchkanan, sen MÅSTE vi hem. Hon lyder mig, men ska sen säga hejdå till Elias, som är förskolans underbara föreståndare. Hon slänger sig runt hans hals och tvärvägrar gå. Jag får slita loss henne och bära henne till ICA för att handla lite. Efter affären ska vi gå hem (tar två minuter hem) men ungen skriker, gnäller och gråter så promenaden hem tar oss tio minuter.

Självklart förstår jag att Isadora är trött efter en dag på förskolan. Jag säger ingenting om det. Men jag är tametusan precis lika slutkörd. I morgon börjar jag mitt jobbpass halv fem på morgonen och måste alltså gå upp 03:40 för att hinna med. Jag börjar känna mig lite sliten så att säga...

Men inget är omöjligt. Jag lär väl svimma av i kväll medan Robin är på årsstämma på nya förskolan. Eller så somnar jag när det är dags att natta Barnet. ;]


Inga kommentarer: