Pages

onsdag 26 september 2012

Gammal dikt blir till verklighet.

I februari 2007 skrev jag denna dikt:

Tiden har gått snabbt, älskade flickebarn.
9 långa år sedan beslutet,
undrar fortfarande hur du skulle sett ut.
I mina drömmar ser du ut som din mor,
blonda lockar och ljusa ögon.
Kanske blir det så eftersom jag inte vet hur din far ser ut,
kanske blir det så för att jag inte vill minnas.
Knubbiga armar, och ett stort leende,
springandes med armarna ut mot mig på skolgården.
Teckningar som hade prytt kylskåpsdörren,
men det är bara i mitt huvud.
Sanningen är ju att jag valde bort dig,
dina blonda lockar och dina ljusa ögon.
15 år var på tok för ungt,
ånger känner jag ibland.
Ett liv med mig hade inte blivit det bästa,
mamma var för ung. För omogen.
Du lever säkert i någon annans lilla dotter,
med blonda lockar och ljusa ögon.
Deras ögonsten.
En mamma och en pappa,
småsyskon har du säkert.
Jag drömmer om dig ibland,
vaknar kallsvettig och ledsen.
Vetskapen är att det blev till det bästa,
men betyder det att jag inte får tänka på dig?
Undran över vem du hade varit,
min lilla 8-åring.
Vilket djur du hade tyckt om bäst,
vilket ämne i skolan du favoriserade.

Lilla flicka med blonda lockar och ljusa ögon,
en del av mig kommer alltid sakna dig.

-

Tårarna kom som ett brev på posten. Hade helt glömt bort dikten, och nu när jag läste den så blev den till verklighet för mig. Det är ju Isadora som jag beskrev. Fast ändå inte. 
Det var ett barn jag medvetet valde bort som 15-åring. Ett beslut som jag lever med och känner var det enda rätta. Jag ångrar inte det eftersom det var fel tidpunkt i mitt liv att få ett barn som var gjort av allt annat än kärlek. 

Lilla flicka med blonda lockar och ljusa ögon. En vacker dag kommer Isadora att få veta om dig och de andra änglar som finns runt omkring oss. De som aldrig fick komma till oss. 

1 kommentar:

Empan sa...

Tänker på dig när folk frågar när nästa barn ska komma för oss, kan ju vara en okänslig fråga för många som du beskrivit, har tagit det till mig.
kram!