Pages

lördag 17 december 2016

Tack för 20 års njutning Kent

Igår åkte jag, Robin och Lisa till Stockholm för att se Kent för sista gången. Det var en märklig känsla att lämna Tele2 arena efteråt med insikten att det är över nu. Jag kommer aldrig mer få uppleva ny musik från det band som funnits med i mitt liv i 20 år.

Året var 1996 och jag upptäckte ett nytt svenskt band som kallade sig för Kent. Jag blev kär på en gång! Kärlek vid första lyssning. Min kompis Graciela och jag satt på syslöjden och lyssnade på Kent i hennes bärbara cd-spelare istället för att lyssna på vår tråkiga lärare. Om och om igen lyssnade vi på första skivan, sedan Verkligen. De gjorde ett så stort intryck på mig att jag hade svårt att lyssna på annan musik just då.

Under årens lopp har jag sett Kent över 30 gånger live. Det har varit festivaler, intima spelningar och arenaspelningar. Det har varit tårar, glädje och lycka. Jag kan se tillbaka på mitt liv och veta vad som hänt i mitt liv vid ett specifikt tillfälle genom att se vilken skiva som kommit ut det året.
Hjärtesorgen som kom med Du och Jag Döden, men som ändrades när Hjärta & Smärta EP släpptes. Ansgar och Evelyn blev min och Robins låt. Alla gånger jag dansade hysteriskt till Musik non Stop. När jag var frustrerad och mer eller mindre skrek ut sista raderna av Visslaren. Känslan av värme när Joakim sjunger "Ni håller oss vid liv" (747) på konserterna.

Det är bitterljuvt.
Jag förstår att de lägger av, och tycker att de gör helt rätt som gör det när de är topp. Hade varit besviken om de hade fortsatt år efter år och inte kunnat utvecklas. Tänker på band som Rolling Stones som låter likadant idag som de gjorde för 20 och 30 år sedan. Samtidigt är jag förstås ledsen, känslosam och smågrinig över det faktum att de inte kommer spela in ny musik för oss.

Nu ser jag fram emot den stundande dokumentären, samt musikvideon som ska släppas i morgon. Det blir ett värdigt avsked.

Tack för 20 år Kent. Tack för 20 år med musik och texter som träffat mig rakt i själen. Tack för att jag har fått växa och utvecklas med er. Ni kommer nog aldrig förstå vilken skillnad er musik har gjort för mig, samt för många andra. Ni har varit en livräddare.

Tack som fan.




Inga kommentarer: